Som sagt köpte jag mig en (fejk) oneopiece i höstas. Väldigt skön, väldigt. Men alldeles för varm för att ha annars än när det är kallt. Även fast det inte har varit många minusgrader denna vinter så har det ändå varit kallt med mina mått mätt. Alltså har jag använt min onepiece mycket (men ärligt talat fattar jag inte riktigt grejen men den väldigt lågt sittande grenen men det är inte det det ska handla om). Mycket. Men självklart bara hemma. Självklart. Bara. Hemma. Men häromdan kom det. Första tanken. Tanken om "vaddå, jag ska ju bara till lekparken". Och då tog jag av den. Direkt (Men klädde på mig något annat innan jag gick till lekparken, att jag ens ska behöva poängtera det va!). För då var det dax. För vilka blir annars nästa tankar:

"Äääh, affären är ju så nära"
"Restauranger är välla ingen stor grej heller"
"Äsch vaddååå, bröllop har man ju varit på förr"

Alltså är den nu undanplockad. I alla fall tills minusgraderna kommer. Och nej det blir ingen mer bild. Det räcker men en bild på mig som blå teletubbie så det så.

Nu är det ju då januari. Totalt sett har vi haft ca 5 snöiga dagar med minusgrader här i Uppsala. Förstår ni vad det gör med ett par dubbdäck? Ett par dubbdäck som dessutom sitter på en bil som kostade 6 loppor i reparationer i höstas? Försår ni det va? Va? Jag förstår det egentligen inte men jag misstänker ju. Jag misstänker att de inte mår särskilt bra av det och det innebär alltså att vi måste köpa nya dubbdäck nästa vinter. Fattar ni vad det kostar? Hur dyra däck är? Det vet inte jag men jag misstänker ju. Jag misstänker att nästa höst kommer bilen kosta mer än 6 loppor.

Och ändå.

Ändå.

Så säger jag:

Äntligen en vinter som passar mig! ÄNTLIGEN! Ingen jävla snö! Ingen jävla snö som kan smälta bort och bli slask. Ingen riktig kyla. Det är nu jag belönas för att jag stod ut förra året. Tack och tack (och skyll er själva som bor så långt norrut att det finns snö. Ja det är dig jag menar)!

Tack!

Ps. På julafton plockade vi persilja i trädgården som vi åt. Ja vi åt inte bara den alltså, poängen var att vi plockade den ute. På julafton.

Sååå, då har vi nytt år då. Förra året ska här sammanfattas. På långt och randigt vis. Eller kanske tvärtom.

2011 alltså:
De första 8 månaderna spydde jag.
De resterande 4 månaderna jagade jag sömn (och så upptäckte jag köp- och säljgrupperna på facebook. Som mest är köpgrupper för min del. Till Oskars stora glädje).

Klart.
Nytt år.
Nya tider.
Inget nyårslöfte. Förutom kanske att blogga bättre. Kanske. Om jag ids.

Jag och Oskar är ju båda över 30 nu (Oskar mer över 30 än jag tåls att nämnas) och plötsligt insåg vi det som många andra insåg när de var 25. Att det kanske inte är så dumt med veckomatsedel ändå.

Sen Alice kom har vi ätit enorma mängder hämtmat, enorma, men ändå har frysen på något mystiskt vis fyllts på. För en vecka sedan kom vi till insikt. Vi måste börja äta ur frysen (och skafferiet. En hel låda med pasta och ris är faktiskt inte nödvändigt). Det första steget var då att göra en matlista för veckan som kom. När den veckan kom och jag började laga maten så insåg jag hur enkelt det var. Att laga mat när man vet vad som ska lagas är nästan inga problem. Nästan alltså, det är fortfrande astråkigt att laga mat men enklare. Detta är då andra veckan vi äter efter matlista och frysen är långt ifrån tom men det tar sig.

Vad är då nästa steg? Att börja veckohandla?

När Elsa var bebis sov hon väldigt väldigt bra. Hon började med att sova 6 timmar i sträck vilket snabbt ökades till 10 timmar i sträck efter bara någon vecka. YES tänkte vi, vi har fått en bebis som sover. Den dära sömnbristen som alla bebisföräldrar pratar om slipper alltså vi. YES! Bebisen sov och vi också och vi tänkte oss liksom att det skulle vara för alltid (förutom när bebisen är sjuk då, det får man ju ta liksom). Det gjorde det ju självklart inte. Vilket alla föräldrar vet så finns det ingenting med bebisar som varar för alltid. Ingenting! Efter fyra månader slutade Elsa sova hela nätter. Två år senare började hon göra det igen.

Nu har ju vi då fått en till Bebis. Som också hon sover hela nätter. Den här gången innebär det dock inte att vi känner oss utvilade. Istället känner vi oss knäckta av sömnbrist och all vaken tid går åt till att hitta tillfällen att sova. Detta beror på att Alice och Elsa har väldigt olika sömnmönster. Alice somnar nämligen inte förrän kl 23 på kvällen. Det gjorde inte Elsa heller som bebis. Skillnaden är att då kunde man sova på morgonen när bebisen gjorde det. Den här gången har vi en treåring som går upp klockan 6. Som dessutom kan rikta in en spark mot sin mamma i sömnen klockan två.

Vi delar såklart upp oss. En sover längre på morgonen. Hittills är vi dumma nog att vara uppe båda två till kl 23 med Alice men vi måste börja dela upp det också. Så nu vet ni vad jag gör. Eller inte gör rättare sagt. Och jag bävar inför att Alice slutar sova hela nätter. För den här gången är jag beredd på att hon slutar med det.

Elsa gick upp halv 6 i morse. När hon skulle äta frukost så spydde hon över halva köksbordet. Dagens planer var att åka till Oskars syrra. Det blir inget med det nu. Antagligen spydde hon för att hon satt i halsen men vi chansar inte. Eller så är det bara önsketänkande. När jag känner efter så mår jag nog lite illa ändå. Igår hade vi i alla fall väldigt trevligt. Jag skulle ha gått på vinkväll med jobbet men jag ställde in i sista sekunden för jag orkade inte. Istället bjöd jag över fyra kompisar och så åt vi sushi. Lagom ansträngning för en 30-åring och dessutom innebär alltid bjuda över folk= barnvakt åt åtminstone den lilla. Jag har frågat alla, på facebook, om någon av dom är magsjuka men inget svar än. Jättekonstigt med tanke på att tre av dom är barnlösa. (Någon som vet vad som hänt med blogg.se? Det går inte ens att lägga in bilder juue.)

På fredagar går Elsa inte på dagis, hon är hemma med mig och Alice. De allra flesta fredagarna går det jättebra. En del fredagar går det mindre bra.

Som idag:

Elsa såg sig i spgeln och upptäckte att tigernosen och morrhåren hon ritade i ansiktet med en överstrykningspenna hade försvunnit. Det var rätt många veckor sedan.

Ni vet den där känslan man får när man försöker öppna en förpackning utan att använda sax fast förpackningen kanske behöver öppnas med sax. Det kan tom vara så att det enligt förpackningen ska gå att riva upp den men ett tränat öga ser direkt att det inte går. Men så envisas man med att försöka riva upp den ändå. Fast det inte går.

Den känslan ja.

Den känslan infinner sig även när man försöker få bort pipen från en flaskjävel för att fylla på den från en annan flaskjävel för det vore ju behändigt att ha två halvfulla flaskjävlar istället för en tom och en full.

Bara så ni vet.

Och nu sticker jag och hämtar Elsa på dagis. Med en helfull flaskjävel i skötväskan.

Bara så ni vet.


Visst har jag dolt frukostsmulorna bra med koppen?

*Fritt översatt från engelskans wrap rage.

I över ett dygn nu har vi haft besök av kompis med gravidmage och treåring. Många pratar ju om att de så fort bebisen har kommit ut saknar att vara gravida. De saknar den mysiga magen liksom och när de ser en blir det extra påtagligt. Så. Kände jag den saknaden av att se en? Tyckte jag att det var tråkigt att inte vara gravid längre?

Ha

Ha!

HA!

HAHAHAHAHA!

Nu när jag har börjat blogga igen så finns det ju en grej jag var tvungen att ha. En som alla bloggare har. Oskar stöttar mitt beslut och igår ringde han mig från affären och sa att han kunde köpa en:

Oskar: Vilken färg vill du ha?
Jag: Välj du.
Oskar: Okej! Vilken storlek ska jag ta?
Jag: Ta small.
Oskar: Inte xsmall? De ser jättestora ut.
Jag: Nej, small. De ska vara stora.
Oskar: Okej

När han kom hem:

Oskar: Jag tog xsmall.
Jag: Varför då?
Oskar: Den såg så stor ut så jag frågade i kassan och hon sa xsmall. Prova nu.
Jag: Okej.
Jag: Den är för liten.
Oskar: Okej, då byter jag den imorgon.
Jag: Okej.


Nej, det är inte den femte teletubbien

Jag har ju nu både fått barn med snitt och vaginalt. Vilket föredrog jag då? Eftersom jag gillar listor blir det en lista. Pros and cons liksom.

Snitt:

Fördelar:
-Snipperiet var helt intakt. Inte svullet inte ömt, ingenting.
-Jag kunde sitta, gå och resa mig som normalt efter bara några dagar.
-Jag kunde gå på toaletten utan problem. Visst gjorde det ont när tarmarna flyttade tillbaka sig och visst forsade kisset ut första dagarna men bortsett från det. Som vanligt.

Nackdelar:
-Jag blev kvar på BB i 5 dagar (berodde även på huvudvärken).
-Jag var tvungen att ha kateter som jag inte fick bli av med förrän "vi har sett att du dricker ordentligt och att urinen i påsen är mindre koncentrerad"
-Det gör ont i ärret på magen när en bebis sparkar på det.
-Eftersom jag blev sövd fick jag träffa Elsa först efter några timmar.


Vaginalt:

Födelar:
-Vi fick åka hem direkt efter förlossningen, slapp åka upp på BB.
-Jag fick upp Alice på bröstet direkt efter hon kommit ut.

Nackdelar:
-Efter 6 veckor kan jag fortfarande inte gå längre promenader utan att det känns som att något är på väg ut.
-Svullet, ömt och allmänt obekvämt i snipperiet åtminståne två veckor efter. Jag kunde jag inte sitta, resa mig, sätta mig, vända mig i sängen eller gå.
-Panikont vid toalettbesök. Insåg tillslut att det var pga att jag var förstoppad i kombination med att tarmarna flyttade tillbaka sig som jag ville lägga mig i fosterställning varje gång jag skulle göra nr 2. När jag kissade sved det satan pga ledsna slemhinnor.
-Träningsvärk i hela kroppen. Jag kände mig öm överallt, verkligen överallt, och kunde knappt ha Elsa nära eftersom hon inte har förmågan att klättra upp hos en eller sitta hos en försiktigt.
-Jag kissade på mig i tid och otid pga nysningar, att jag skrattade till eller lyfte något. Eller bara ändå.

(Jag utelämnade nu huvudvärken med Elsa och eftervärkarna med Alice eftersom ingen av dom hade med själva förlossningen att göra.)

Jag föredrog lätt snittet! LÄTT! Första veckan efter att Alice kom sa jag till Oskar att det ju var mycket bättre med vaginalt eftersom vi fick komma hem direkt. När jag fortfarande efter fyra veckor kände mig rätt mörbultat ångrade jag mig.

(Observera att detta är skillnaderna mellan mina förlossningar. Det finns dom som har superont länge efter ett snitt och det finns dom som hoppar upp ur sängen och går hem efter en vaginal förlossning)


Nykläckt Elsa


Nykläckt Alice